måndag 18 juni 2007

Söndagens predikan!

Efter att ha sovit mig igenom hela fredagen döpt och flyttat på lördagen satte jag klockan på kvart över fyra söndag morgon för att under Guds stora barmhärtiga nåd skriva predikan...som blev min första predikan som präst tillika välkomstpredikan till/för/med församlingen. Känns bra att inte helt lyckas med första predikan:)

Välkomst högmässogudstjänst
17 juni 2007-06-15

Hej jag heter Filippos
Jag får fatta mig kort jag är påväg mot Mindre Asien för att förkunna Jesus, Messias ord. Ja, mitt namn är Filippos… jag är en man i mina bästa år och under de senaste har jag följt honom.

Vi var tolv som följde i vår Herres fotspår. Men jag var först… eller ja först och först… men jag var en av de första som svarade Ja till Jesus kallelse.
Det hela började då Jesus var påväg till Galileen. Han steg fram till mig och sa: Följ mig! Det hela gick väldigt snabbt… Jag viste inget annat än att följa och mitt liv tog en ny vändning … och jag träffade min goda vän Natanael! Jag berättade att jag funnit honom som det står om i Moses lag och hos profeterna, Jesus, Josef son, från Nasaret. Men han verkar inte riktigt ha fattat hur häftig min upptäckt var…

Hej jag heter Natanael
En dag satt jag helt trött och sleten under ett fikonträd. Jag hade bestämt mig för att inget inte ens om jorden rämnade skulle det få mig att flytta mig från mitt fikonträd. Ja…eller nja du har nog lite rätt i att jag inte sitter kvar under trädet just nu…Men det var inte mitt fel! Jag försökte protestera mot Filippos när han kom och berättade om den där Jesus. Jag trodde inte ett ord av vad han sa. Jag vägrade tro att det kan komma något gott från Nasaret. Men så uppmanade Filippos mig att följa med och se själv.

Hej jag heter Anna Ekström och jag förundras över hur olika Jesus lärjungar svarar på sin kallelse från Gud.

I bibeln finns det många olika berättelser om hur människor kallas. Abraham tyckte han var förgammal, Jeremia för ung, Mose var alldeles för feg, Jona blev så till sig av sin kallelse att han vägrade se den och sprang skepprätt åt motsatt håll än vad Gud hade sagt, Jesaja var den som själv reste sig upp med handen i vädret och sa Här Gud, Här är jag Sänd mig!

Ibland kan jag bli helt frustrerad över att bibeln alltid måste innehålla många olika svar och vägar mot samma mål men idag är det en härlig befrielse. En befrielse att det finns ofantligt många och olika sätt att bli kallad av Gud och att svara på denna kallelse.

För Filippos verkar det gått snabbt att svara Ja. Jesus sa: ”Följ mig” och han gjorde det. Men det var inte alla av lärjungarna som bara sa pang Ja!
Natanael var kritisk. Han protesterade. Han vägrade tro på något han bara fått berättat för sig i ord. Han behövde själv gå med Filippos träffa Jesus och få sin egen upplevelse.
Det Filippos först gjorde var att ge en fullständigt riktig, klar bild av Jesus men ärligt talat inte var det den allra lättaste att ta sig till. Filippos sa: ”Vi har funnit honom som det står om i Moses lag och hos profeterna, Jesus, Josefs son, från Nasaret.”…Hade jag när jag var tretton år och följde med till Kyrkans Ungdom bara fått dom orden hade jag sannerligen inte stått här idag. Då hade jag precis som Natanael ursäktat mig med en vanlig fördom och sagt nej tack! Men Filippos gjorde en annan smart grej. Han började inte diskutera och övertyga Natanael utan han tog honom i handen och sa Följ med! Se själv!
Jag tror att vi i kyrkan måste ta lärdom av Filippos. Det går inte att ge en människa Trosbekännelsen och tro att det är nog för att komma till tro. Vi måste göra mer som Filippos ta människor i handen och säga Kom med! Se själv! För det är först då, när människor får en egen upplevelser som vi kan börja ifrågasätta våra fördomar mot religion och börja lyssna till att Gud kallar på oss.
Dagens tema är Kallelsen till Guds rike. Kanske är det någon här idag som är nyfiken på hur jag kallades. Men jag vill säga att kallelsen till Guds rike är mycket, mycket större än att begränsas till en liten tjej som blivit präst. Kallelsen till Guds rike är för alla. Men om det är någon som är nyfiken berättar jag gärna om hur det gick till under kyrkkaffet.
Amen.

Låt oss nu stå upp och stämma in i vår Trosbekännelse som det finns ett stort djup i men som inte alltid är så lätt att ta till sig.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Vet du anna, om du har så träffande predikningar så kommer du att ha omvänt hela nättraby innan ditt år där är till ända. Tycker det e roligt att läsa dina funderingar och jag lär mig massor om vad som står i bibeln. Å bara så du vet så är jag omåttligt stolt över att ha en vän som är snygg, smart och präst. KRAM

Anna sa...

Vilken underbar predikan, jag kunde riktigt se dig stå och läsa den och det här avgör ju saken, jag måste höra dig predika någon gång =). Som agnostiker så får ju en sån här predikan mig att vilja säga trosbekännelsen direkt, men tro är inte alltid så enkelt och det vet nog både du och jag. Kram