Tävlingssäsongen är över

Hela kroppen känns harmonisk (läs "hela kroppen" minus bakre låren...det är upphoppens fel). Det är som att den känner på sig att den nu har klarat en hel säsong utan skador och alla inplanerade tävlingar/lopp. ...sen har det kanske inte alltid gått så snabbt som jag hoppats (ibland snabbare) men jag har goda förhoppningar (dessa jäkla upphopp sätter sig i ordförrådet) inför nästa säsong då jag bl.a. ska tävla lite mer i början av säsongen (Göteborgsvarvet i mitten av maj ska inte bli första start) och framförallt ska lära mig att ta ut mig mer.
Jepp jag måste våga bli trött. Som i dag t.ex. har jag sprungit halvmarathon: Jämjöhalvan i Jämjö. Vet inte vad jag tog mig till efter varvningen vid 10,5 km. För mellan 10-15 km kravlade jag mig fram för att spurta de sista fem och som vanligt ha massvis med krafter efter målgången...ah det måste få bli lite mer plågsamt att springa tror jag...kanske är jag feg.


Imorn är det 25:e efter trefaldighet och Fars dag. En ganska udda kombination. Inte minst för att det senast var år 1989 tror jag som vi överhuvudtaget firade 25e efter trefaldighet. Och eftersom söndagen är så sällsynt har den inga "egna" texter utan har samma som 24:de efter trefaldighet...som i sin tur bara har en årgång för att den också är sällsynt. Sällsynta för att de får ofta lämna plats för Alhelgonahelgerna, tacksägelsedag och "får inte plats" innan det är söndag före domsöndag, domsöndag och 1:a advent. ...AHHH det är snart advent!...den helgen har ju jag...fast..phu...jag har söndag före domsöndag innan...det är bra...bara vara nervös inför en söndag i taget, mer får inte plats!

Temat för söndagens texter är "Den yttersta tiden" och med tanke på vilka texterna är, är det synd att 24 och 25 inte firas oftare!
Minst två bra/härliga texter har vi att göra med!
Först Episteltexten från 1 Joh 2:28-3:3 ett brev som är grymt bra att ta fram i religionsdialog (texter om att den som inte tycker om sin broder kan inte tycka om Gud som skapat både dig och din bror etc.). I morgondagens text har vi ord som "Vilken kärlek har inte Fadern (läs Gud om det känns bättre) skänkt oss när vi får heta Guds barn".
Evangeliet är från slutet av Jesus "fria tid innan fängslandet" i Matteusevangeliet då lärjungarna passar på att fråga Jesus när han ska komma tillbaka och hur det tecken ser ut som de ska hålla uppkik efter (på Jesu tid hade man föreställningen att de skulle vara i livet då Jesus verkligen kom tillbaka...vilket nu är ungefär 2000 årsedan...). Jesus varnar för falska profeter, för stridslarm och krigsrykten och att vi inte ska låta skrämma oss. ...sen kan vi ju tolka "den yttersta tiden" som min kyrkoherde att inte vilja källsortera för det hjälper världen att gå åt skogen fortare och Jesus ankomst snabbare....ah...den diskussionen är dubbeltydlig på ngt sätt:)

Vill vi inte (mot all förmodan) predika kring dessa härliga texter kan vi alltid säga ngt om pappor och kanske positiva manliga förebilder. ...känns lite som att manliga förebilder inte alltid behöver vara av ondo...trotts att det är dem som skapat vår värld...böcker...bibel..bilar som bara går sönder hela tiden...bush....ja ni förstår. ...vi kan försöka hitta lite positiva bilder:)
Min pappa t.ex.! Han är en av de människor jag verkligen ser upp till. Han är lite av min idol kan man säga. ..mamma är inte så dum hon heller hon har minst min dubbla energi...undrar om det går att skaffa på burk...

Nu ska här partas loss "lite" för att fira att den första "lite mer seriösa" tränings/tävlingsäsongen är över!