Två mer eller mindre sjuka grejer

1. Anställningsskyddet har gått förlångt!
Hur fruktansvärt fel är det inte om en arbetsgivare inte kan sparka en anställd som begått sexuella övergrepp? Utan att behöva förhandla och komma överrens med den anställda att den får sparken förutsatt det villkoret att personen i fråga nästa dag blir anställd som konsult...SJUKT!
Detta hände i höst här i Karlskrona i ett av de kommunala bolagen...pinsamt, pinsamt, pinsamt. Hur svårt ska det egentligen vara för en arbetsgivare att sparka människor som har hamnat på fel plats?
Visst värnar jag om LAS (lagen om anställningsskydd) men någon gräns måste finnas!!! Möter alltför ofta inte minste som politiker personer som "sitter fast i ett jobb" eller företagare som "sitter fast med viss personal" ...knasigt...vad är vi rädda för? För att det inte finns en plats för oss alla?...så att vi måste gripa efter hamnstrån för att hålla oss över ytan...en yta som blir tillslut blir övermäktig...ALLA HAR EN PLATS, ETT VÄRDE OCH ETT ANSVAR. ...ett ansvar att t.ex. inte begå sexuella övergrepp och begripa utan förhandlingar och anställningsavtal att du fett får sparken om du överskrider gränser...och inte blir anställd som konsult!


2. Den andra saken att såhär i juletid rapportera är att jag just nu håller på att erkänna för migsjälv... något som mitt arbetslag vetat hela hösten....JAG KAN INTE SLÄNGA PLASTSAFTFLASKOR I VANLIGA SOPOR! Har försökt...plockat upp varenda flaska igen (konfirmanderna dricker en hel del saft), lagt flaskorna bak i den lilla blå bilen tills jag själv åker förbi och källsorterar mina sopor... vist skratta ni...bara... "Hej jag heter Anna och jag är en nörd på att sortera sopor"..Hej Anna....

Nä men om jag skulle ta och ta tag i juletidens gudstjänster och tal: Klara, färdiga, GÅ!