Överlevde = Rekordet är slaget

Jag har överlevt! Detta var den tredje helgen i rad jag jobbade och jag överlevde. Rätt coolt:) Mitt nästa stora mål är att även överleva Lidingöloppet som går om Ahhhh två veckor (inte nästa helg men nästa igen)...tre mil har väl ingen dött av...

Helgen har varit omtumlande. Började på fredagseftermiddagen med att jag döpte en 14-årig tjej. Fruktansvärt starkt och modigt gjort! Hennes yngre syster valde att inte döpa sig, hon visste inte vad hon skulle göra det för helt enkelt. Dock utropade hon efter dopet att nu! Nu också skulle hon också döpa sig.

Lördagen började med en härlig grupp konfirmander. Tror att konfirmandåret 07/08 kommer bli fantastiskt...eller så är jag fortfarande inne i någon lustig förälskelsefas med allt nytt jag möter...

...som t.ex. VIGSELN!!!! Den hamnar absolut på min "Top ten" lista på saker jag gjort i mitt liv.

Konfirmandgruppen fick sluta lite tidigare så att jag nästan hann äta lite gröt innan det var dags (...eller nja äta och äta skålen stod mest kvar till efter vigseln men då var den kall och god).

Själva känslan av att dessa två människorna inför Gud, släkt, vänner vill ge löften om att älska varandra. Känslan av att får leda vigseln, be för ringarna, förstava löfterna och komma paret nära under cermonin (paret står med ryggarna mot församlingen vilket gör att vi "ensamma" står mittemot varandra). Känslan av att jag döpte deras son tidigare i sommar och nu fick jag även viga dem.

Luften gick lite ur mig efter vigseln...men! Det var inte tid för att gå slut på luft. Direkt efter vigseln var det att sätta sig i bilen och köra ut till ön och ha ett hemdop. Höll nästan på att komma sent för alla andra hade redan kommit...

...tur att jag har haft en hel del dop och har en bra lägstanivå (hoppas jag) för det var lite hårt att hålla fokus så pass många timmar och byta människor runtomkring mig där jag faktiskt förväntades kunna namnen, säga/göra rätt saker etc. ...för dop, vigslar är stunder jag verkligen vill att folk ska få en "sund" syn på kyrkan och präster.
Kan konstatera att världen är full av trevliga människor. Hade gärna stannat kvar längre efter dopet och varit med på festen...men...jag hade ju den där predikan att förbereda och ett dop till nästa dag.

(kanske dansade till Walströms o Blender i Växjö på kvällen och kanske att det var grymt kul att få bryta av lite och göra något helt annat:) )

Idag kan jag säga att jag svävat på moln. Börjar mer och mer lära känna den gudstjänstbesökande församlingen...vilket gör det roligt, det blir en "vi" känsla. Idag kom mycket konfirmander också vilket var extra kul...ska försöka få dem att bli mer delaktiga och göra en del moment tillsammans med mig i gudstjänsterna...mission in process (heter det så, att beskriva ett uppdrag på gång?)

Försöker luska ut vad jag föredrar, dop i kyrkan (hade idag) eller dop i hemmet (hade i fredags/lördags). Båda två har sina fördelar/nackdelar. ...återkommer i ärendet... någon som har några funderingar?


Imorn flyger jag upp en tur till Uppsala för att ha styrelsemöte med Kyrkornas U-fond. En organisation som håller på med microkredit. Likt den organisation som fick Nobelpriset...vilket alla som är med i Svenska kyrkan fick pga. Svenska kyrkan startade/var med och startade den...eller hur det nu var...ah...hjärnsläpp.. Dock är kyrkan "som vanligt" dålig på att ta cred för goda saker vilket gör att folk inte vet att de har fått Nobelpriset.