Fantastisk på det sättet att jag känner mig helt nöjd såhär på söndagskvällen. Idag har jag gett allt och det har gått riktigt bra.
Predikan jag höll idag ger mig fortfarande kalla kårar längs ryggen: Jag vågade!
Jag har en vän som också prästvigdes, I. Hon är mycket proffsig på monologer, jag har bara provat kortare grejer...idag blev det en hel predikan.
Egenligen hade jag en predikan som jag byggt upp kring Helvetet...de tankarna ligger nu i en liten "bra att ha när de behövs låda" För när jag fick höra om 15-åringen som blivit skjuten av familjefadern som skyddade sin familj (alla faktan är inte på bordet på långa vägar än) kändes det helt fel att predika över Helvetet.
I början av veckan läste jag massor av inspirationstexter inför idag och predikan. På ett ställe stötte jag på en predikant som gått in i mannen perspektiv. Han som i evangeliet får kallelsen "Följ mig" av Jesus men som inte lyckas göra det. (Lärjungarna beskrivs få kallelsen "Följ mig" i vilket de i nästa sekund lämnar allt dom har och följer Jesus)
Mannens perspektiv har följt mig lite i baktankarna hela veckan och när jag i morse satte mig ner kändes det helt rätt, rätt att ta inspiration från en annan predikant och göra idén till "min".
Som atelralj tog jag med mig en systempåse med fyra ölburkar och två glasflaskor (som ger ifrån sig det där klingande ljudet av sprit). En symbolik för det materiella vi så lätt kan fastna vid. Det materiella som tenderar att bli viktigare än något annat. Jag höll krampaktigt i påsen idag, ville inte släppa taget: Påsen var mannens liv. Jesus skulle kunna få vadsomhelt, vadsomhelst annat än just innehållet i påsen...bara han fick följa honom ändå...
mmm denna söndag kommer ligga kvar länge och gosa in sig i mina tankar...kändes verkligen som om jag predikade till migsjälv idag...kanske just för att jag gick in i någon annan, gjorde ett drama, monolog "spelade teater" ...kul att göra något helt annorlunda ibland. Det är fantastiskt att få jobba utifrån var jag själv sätter gränserna, helt fantastiskt.
Döpte tre små töser idag också...wow...alltid lika häftigt att få äran att döpa föräldrars barn. Möte släkterna, familjerna de förväntansfulla syskonen och barnens ögon...
Nä nu är jag så naturromantisk att jag får ge mig:) Ska helt enkelt sova...imorn ska jag koka äppelmos (skalade äpplena ikväll som lite "terapi"...hade dock ingen as**syra (vad det nu hette) )
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar