Intressant fenomen

Firar idag 3 månader som präst! Wow nu börjar jag bli gammal i gemet! Känns gytt....fast även om jag känner mig mer och mer trygg i min roll som präst tror jag inte att min "kollega" i den katolska kyrkan på Korsika skulle sagt detsamma (präster som har könet kvinna är inte så populära i den religiösa kulturen har jag hört)

...fast det här med kvinnliga och mannliga präster hit och dit är inte en såndär brinnande spetsfråga för mig idag personligen (inte lika mycket som den bitvis har varit). Det har helt enkelt blivit för självklart för mig att det inte går att skilja kallelsen från Gud beroende av kön.

Men till det intressanta fenomenet som jag idag blivit varse:

TERMINEN HAR STARTAT!

(ja ja jag vet att det egentligen var ca två veckor sen...kanske lite trögstartad).

För mig innebär denna massiva terminsstart bla: Konfirmander på tisdagar, lördagar och vissa söndagar. Ungdomsgrupp på tisdagar samt en hel del kurser och konferenser som jag borde gå men egentligen inte har tid för...samtidigt som jag inte har tid att missa dem.

Konsekvenser av fenomenet: Min redan fulla kallender med förberedelsetid, dop, gjt, mässor, begravningar, andakter, vigslar, träffar, nervösa sammanbrott, teologisk tankeverksamhet etc. får sällskap...Gud ge mig styrka:)

Blir mer och mer imponerade av präster som jobbar ensamma i sina församlingar, Hur gör dom?

Tur är iallefall att jag älskar mitt jobb! Ska försöka boka in mer ledig tid i min kallender och sk. ställtid. (ställtid=tid ifrån det att du får reda på att du ska göra en sak (information) tills dess du sätter dig ner och förbereder den...typ)

Tror inte jag är ensam ny präst om att ha en tillvirrad kallender...det är lite klurigt att såhär i början få den rätta knycken på hur mycket tid en sak tar och hur mycket tid saker får ta, eller verkligen inte får ta:)

...eller så kanske det bara var en tisdag idag, ...väntar spänt på morgondagen, vilken borde komma inom en sisådär 24 minuter.