torsdag 11 december 2008

Minnet är otroligt

Vi var rekordmånga på dagens andakt/gudstjänst på vårdhemmet. Vi började i advent och vandrade oss fram till julen. Det är helt otroligt att få uppleva hur många av dem som var där är ganska dementa kan minnas och sjunga med i texter. De kan sitta helt stilla nästan okontaktbara...men så hör de en melodi de känner så väl igen...och så sjunger dom. Sjöng bl.a. "Löfterna kunna ej svika" efter det att jag gjort en liten betraktelse på hur bibelpersonen Sara gick hela livet i hopp om att Gud skulle infria sitt löfte till henne att hon skulle föda ett barn och så när hon var åttio år blev hon gravid. I motsats till detta står Maria som 12-13 åring födde Jesus. En som går genom hela livet och en som precis börjat leva...löfterna kunna ej svika helt enkelt!

Har börjat träna idag igen (gjorde en klassisk "Nä nu får jag komma igång" dag och la in två pass: simning och styrka/kondition) känns änsålänge väldigt bra...förutom i armarna som hänger som två sladdriga saker vid sidorna...

Imorn har jag två begravningar. Två ganska olika på det sättet att den ena är en yngre människa och den andra en äldre. ...men innan dess tänkte jag smyga mig upp på skolan för att se luciatåget...det har ryktats om att jag troligtvis kommer känna igen en hel del nissar eller tomtar eller något annat sjukt okristligt som har krypigt in i våra tåg de senaste decenierna:)

Inga kommentarer: