torsdag 11 oktober 2007

Grabba utmaningen!

Ta söndagens evangelium åk till...t.ex. ett äldreboende och predika! (Lycka till)

Så skriver evangelisten Matteus

Jesus gick utmed Galileiska sjön och sedan upp på berget. Där satte han sig ner. Mycket folk kom till honom, och de hade med sig lama, blinda, lytta, stumma och många andra och lade ner dem framför honom. Han botade dem, och folket häpnade: stumma talade, lytta blev friska, lama gick och blinda såg. Och de prisade Israels Gud.

Prästen: -Så lyder Herrens ord.

Församlingen: -Gud vi tackar dig

AHHHHH i fel teologiska händer kan denna texten vara riktigt farlig! Varför blir andra botade? Varför blir inte jag frisk? Varför har jag tappat synen, hörseln, känslen etc..? FUNDAMENTALISTISKT SVAR: Du tror inte tillräckligt, du tackar inte Gud för ditt liv.
=Farligt!

För tvåtusen årsedan härskade föreställningen att sjukdom, skada, något som skiljde sig från det "normala" var en gåva, ett straff från Gud.

Idag tvåtusen år senare ser verkligheten med forskning,relationen kyrka-samhälle etc annorlunda ut. Kyrkan (Svenska kyrkan) pratar inte om att en sjukdom är ett straff, att det beror på digsjälv och din gudsrelation (även om flertalet fundamentalistiska/bokstavstrogna kristna "sammanslutningar" fortfarande pratar om detta) (jo, jag tror absolut på att under kan ske, däremot tror jag inte dessa beror på oss människor utan på Gud. oberonde vad vi gör etc).

Kyrkan har ett klurigt arbete med att sprida budskapet om att se, höra, vara frisk, kunna springa etc inte behöver höra till "normaliteterna" för att vara människa! Du kan lika mycket prisa Gud som döv, stum, haltande, sjuk...det är ingen skillnad! Allt hänger på hjärtats inställning!

DÄRFÖR!!!

Därför tycker jag det är problematiskt med söndagens text...samtidigt som jag tycker det är underbart att den finns i evangelieboken. För det ger oss predikanter en chans. En chans att spräcka föreställningarna om en framgångsteologi (=en uppfattning att om du ber/gör/handlar rätt etc. så får du mer framgång). En chans att vara teologer och visa på öppningen mellan Gud och alla människor oavsett "normalitet".

Idag har jag varit på ett ålderdomshem (vårdboende heter det idag). Jag har läst från Matteusevangeliet, prisat undren som sker runt Jesus och prisat att vi alla oavsett vilka vi är, om vi är unga, gamla, sitter i rullstol, inte ser psalmtexten och kan sjunga med, inte hör bönerna som vi läser tillsammans eller kan prata formulera ord får komma och prisa Gud. Inför Gud är vi alla lika!

Framgångsteologi är inte okej.... ska till Göteborg i helgen...kanske ska smyga in i en kyrka och ropa "stop" "blasfomi" om jag hör någon tillstymmelse till detta...(lite rabiat kanske men vad gör man(läs kvinna))

Inga kommentarer: