Okej att döda? Okej att trackasera? Måste vi alltid ha En syndabock?

Ikväll sände tv4 en knappt halvtimmes långt reportage kring dramat i Rödeby (Rödeby är en del av Karlskrona kommun)

Tyckte egentligen att det var ett ganska kasst program. Eftersmaken som lämnats kvar är frågan: Vem ville att detta skulle sändas? Behövdes det kanske för att bringa jämnvikt i debatten...en debatt som mer och mer liknat en hetsjakt på ungdomsgäng...skulle efter detta kunna tänka mig artiklar i lokaltidningarna där ungdomarna i Rödeby får upprättelse...och vad händer sen ...anske en hetsjakt på 50 åringar... Vem bestämmer vad kommuninvånarna ska tycka och tänka kring tragedin?

OCH!!!! Varför har vi ett sånt behov av syndabockar...eller rättare sagt av Syndabock, för allt blir så mycket enklare om vi kan skylla allt på en..vilket osökt leder mig in på:

Politikerhetsjakt!

En mycket populär tävling som går ut på att så effektivt som möjligt skrämma människor bort från ett samhällsligt såväl som politiskt engagemang. Just nu är denna tävling i full gång!

...vems huvud ska rulla nästa gång? Om Fredrik Reinfeldt skulle ringa och be dig vara en av hans ministrar...vågar du svara ja? Eller tänk såhär! Du söker nytt jobb och erbjuds köra värdetransporter...vad säger du? Vågar du säga ja:)



Idag efter att jag kom hem från Södra Hoka och Livbojen (Allhelgonalägret) har jag haft tre tankar:

1. Media styr verkligen med järnhand!

2. Vem fasen vågar vara en offentlig person?

3. Hur tar sig andligheten och det andliga behovet sig uttryck för en 6-13 åring? Hur ska jag som förkunnare bete mig för att inte göra en hop nickedockor utan få barnen att själva tänka, känna, vilja göra det dom själva vill och känner är rätt...för vilket barn gör inte likt sina förebilder? Vem är förebild? ...ah ja jag funderar på över min roll som huvudledare och präst på det läger jag precis varit på...det är viktigt att utvärdera, fundera och känna efter vad som funkade och inte. Speciellt eftersom jag är ny i rollen som präst bland barn.


Lagt upp förra helgens två predikningar. ...var klurigt att lägga upp dem i text då en hölls tillsammans med 9 st 4-5åringar och den andra skrevs på ett sätt samtidigt som jag "i direktsändning" höll den fritt och kortade av och blandade stycken hej villt...det blev bra men intre riktigt som texten visar:)


Dessutom har jag magknip efter att ha ätit alldeles förmånga chokladbollar...en klassiker...jag är 25 år och har fortfarande inte lärt mig...typiskt...kanske därför jag har så kul tillsammans med barn...vi tänker liksom..nja...likamycket